1890-talet

1890 Längdhopp med stav på 1890-talet
Wisby Idrottsförening, som bildades 1878, betydde lika mycket för 90-talets idrott som Bollklubben för 80-talets. Det var WIF:ren Algot Sandbergsom kom om upp med idén, att allmänna gotländska idrottstävlingar skulle hållas 1890. Den 17 maj motionerade han om saken på ett klubbsammanträde, den 13 juni samlades intresserade från hela ön och bildade en kommittée till att ordna med arrangemangen och den 17 aug. —jämnt tre månader efter det idén framfördes —hölls den första allmänna gotländska idrottstävlingen på Visborgs slätt. I de tidigare ditriktstävlingarna – Bollklubbens vågar- hade man endast tävlat i pärk. Men på den här tävlingen även varpa och s. k. frispel (individuella grenar) på programmet. Det var stångstörtning naturiigtvis, höjdhopp och längd- hopp- som förresten kallades för höjd- resp. längdsprång – stavhopp både på höjden och längden, löpning 150 meter och hankdragning.
Visby Bollklubb, som bildades redan 1878, tog även upp friidrott på programmet vid sidan om det gutniska programmet med bland annat femkamp. Tävllngama utvecklades under åren och 1909 genomfördes de första tävlingarna med elva grenar. Inför tävlingarna 1911 uppmärksammades Gunnar Nilsson som en tid hade svenska rekordet i diskus och han fick som förste gotlänning delta i Olympiska Spelen som 1912 genomfördes i Stockholm. Kvinnorna fick tillträde till Idrottsplatserna på Gotland 1939.
Idrottsplatser. I början genomfördes friidrottstävlingarna på gräsplaner men 1924 var den första etappen av Gutavallen 
klar, med kolstybb på löparbanoma runt om. Samma år hölls den första friidrottstävlingen där. Gutavallen invigdes dock först 1927 av dåvarande kronprins Gustav Adolf. Sedan följde Östervallen i Slite 1934, Fårösunds IP 1942 och Klintevallen 1953.
1892 Den 31 juli hade den gotländska femkampen premiär. I tävlingen ingick längdkastning med varpa, stångstörtning, längdhopp, löpning och ryggkast. De här allmänna idrottstävlingarna kom igen 1894,1897,1900 och 1909. De sista två gångerna tävlade man i två dagar.

1897 Gotlands velocipedklubbs första pristäflan
med banan Visby-Hemse ägde rum pingstdagen. Den redan förut sumpiga vägen blef på natten ännu sämre genom våldsamt regn; dock gällde detta blott första fyra milen af banan, å öfriga fyra milen var vägen tämligen bra, men de åkande hade bitvis att kämpa mot hård motvind.
tio deltagare startade från järnvägsstationen i Visby — den första kl. 8 f.m. och sedermera en och en med fem minuters mellanrum.
In kom som förste man på 1 timme 54 min., hr. Gunnar Norrby, Visby, i allra bästa kondition och efter särdeles vacker åkning oaktadt ett skadat knä. Priset var silvermedalj, en silverpokal och som extra pris en förnicklad velocipedlykta, skänkt af Forsbergs velocipedaffär i Stockholm, hvilkens maskin ”American” hr. N. red.
N:r två blef på 2 tim. 8 min. hr. Rudolf Eneman, Alfva.
N:r tre blef på 2 tim. 9 min Viktor Pettersson, Fardhem.
Banan gick genom Vesterhejde, Stenkumla, Eskelhem, Mästerby, Sanda, Klinte, Fröjel, Levide och Fardhem, en sträcka på 50 km.
(Gotland 9 junii 1897)
1899 Fasionabel sport Gotlands velocipedklubb höll igår sitt årsmöte å Hotell Visby Börs.
Till ordf. omvaldes hr. Gunnar Norrby, till vice d:o hr. H. Alyhr och till sekr. barberaren J. Wärff. Styrelsesuppleant blev hr. R. Jakobsson och till revisorer hrr. K. Pedersen och R. Schultze.
(Gotland 20 mars 1899)